Resedagbok hästresa 2012

Riding in the Rocky Mountains.

Följ med på vårt spännande äventyr bland indianer och cowboys.

Dag 1 måndag den 3 september

 

Jippiiiii, nu bär det iväg på årets hästresa. Som vanligt blev det strul med incheckning för ett par av resenärerna. Stackars Ulla var enligt datorerna inte med på flyget mellan Amsterdam och Minneapolis och det är ju illa. Väl i Amsterdam fick hon vänta tills sista man för att se om det blev plats. Och det blev det. Under alla dessa 14 år som jag arrangerat resor har det aldrig varit helt bekymmersfritt. Men nu efter 27 timmars resande anlände en trött grupp av 9 kvinnor till Great Falls för en spännande ridupplevelse i klippiga bergen bland cowboys och indianer.

 

 

Dag 2 tisdag den 4e september.

 

En härlig stor Amerikansk frukost satt fint. Vi alla lyckades äta ägg, bacon, råstekt potatis, pannkakor med jordgubbar och smörgås. Nu klarar vi oss i princip hela dagen. Chuck De Boo kom och hämtade oss vid niotiden och det var bara att lasta upp våra väskor i bussen och uppe på taket. Vi började med shopping till ett par fina western outfitters, Cowboyhattar, jeans, jackor och annat fint inköptes… nu skall vi ju bli riktiga cowgirls i vilda western. Ett sista stopp är till TRADER JOE som är en liten höjdpunkt. Han säljer begagnade och ny hästutrustning och bara att möta honom är en fröjd. Med värme och humor säljer han fantastiska grejor… Vi var alla glad och nöjda… Nu lämnar vi civilisationen för att ta oss ut på prärien och klippiga bergen. Här råder en tystnad och ett lugn. Markens kraft och historia berör oss alla när vi stiger ur bussen hos Chuck De Boo´s Adventure Ranch.

 

Det tog inte lång stund innan vi alla satt på hästryggen. Chimenyrocks var målet. Idag testar vi ut hästen som vi skall ha de närmaste dagarna. De blev alla nöjda och förtjusta i hästarna de fick. Någon sadel skall bytas innan långritten. Maten och elden var i gång när vi kom tillbaka. Det var skymning och det började bli riktigt kallt. Värmen från elden, ett glas vin och hemmagjorda hamburgare från gårdens boskap satt underbart. Vi var några stycken som fick uppleva ett riktigt fantastiskt norrsken innan vi lade oss….. Vilken dag!

 

Dag 3 onsdag den 5 september.

 

Inatt har det nästan varit nollgradigt… solen skiner och börjar värma upp detta torra karga men gudomligt vackra landskap. Idag är vi redo för den långa ritten upp till klippiga bergen. Det tar sin tid innan allt är packat och klart. Vi halv tolv beger vi oss iväg. Vädret är underbart. Från ranchen ser man bergen på horisonten och vi vet att det är en lång väg att rida. Prärien som ser så platt ut visar sig innehålla både branta stup, små floder, flacka ytor och är rik på vilt. Vi ser färska spår av björn och vi håller ögonen öppna. En stor fin räv blev skrämd av oss och sprang rakt upp för ett klippstup. Vi fattar inte hur han lyckades ta sig upp. En helt fantastisk heldagsritt i vacker skönt solsken. Vid lunchpausen passar både vi och hästarna på att vila och ta en lur. Väl framme vid Swift Dam där vi skall campa som ligger vid foten av bergen. Låter vi hästarna få en välbehövlig vila i en hage och själva är det middag vid den öppna elden som väntar. Vi träffar en fantastik man som passerar han stannar och berättar om sin familj och sitt indianska ursprung. Ett spännande möte som gav mycket för både honom och oss…. Nu börjar det mörkna, vi sitter runt elden, trötta, mätta och väldigt nöjda efter en underbar dag på hästryggen. Imorgon väntar en lång tur upp i bergen…..

 

Dag 4 torsdag den 6 september

 

Klippiga bergen…. natten har varit regnig men som tur är börjar det minska ner. Frukosten serverade Chuck i sina föräldras husvagn som står uppställd på campen. Lite fusk men väldigt skönt att slippa sitta ute och äta frukost i regn. Efter många goda Amerikanska pannkakor är vi redo för bergen. Hästarna sadlas upp och lunchpaketen är packade. Det duggregnar och är ganska grått. Ritten börjar med en brant klättring upp till Swift dams övre kant. Otroligt vacker utsikt över dammen, prärien och klippiga bergen. Vi bestämmer oss för att rida upp till toppen av Cheap creek pass. En underbar ritt och efter en liten stund slutar det att regna. Vädergudarna var med oss och vi hade tur att se en Muledeer och i slutet på turen fick vi se en svartbjörn inte så långt från våran camp. Den var inte rädd för oss utan till sist bussade Chuck hunden på den. Väl framme på campen fick vi höra att björnen varit där och hälsat på. Vilket kändes väldigt oroande eftersom vi ligger i tält där och den verkar orädd för människor. Några av tjejerna gav sig ut på ”Snipe hunting i mörkret ihop med Chuck och Tylor.

 

Dag 5 fredag den 7 september

 

Solen väckte oss med sina värmande strålar. Idag skall vi packa ihop våran utrustning och ge bege oss hemåt över prärien. Det känns lite vemodigt att lämna de underbara bergen. Efter en stor frukost och tog Amanda och Ann-Louise ett härligt uppfriskande dopp vid Swift damms mynning. En uppskattning på temperaturen var högst 12 grader. Strax innan lunch var vi redo att ge oss iväg. Början på ritten är tuff för de oskodda hästarna. Det är bara sten överallt den närmsta kilometern. Men väl förbi så är det prärielandskap. Böljande kullar med lågväxta växter. Hästen som vi såg rejält haltande för två dagar sedan ser vi nu liggandes död. Troligen har den lagt sig i ned lut och inte lyckats ta sig upp igen. Vi blir varse hur skört och tufft livet är. Den här hästen kommer att vara helt uppäten inom två dagar och då har den givit liv till både björn och andra djur. Vi hade en underbar ritt i den stekande värmen. Det var runt 30 grader varmt men med lite skön uppfriskande vind emellanåt. Hemritten gick betydligt snabbare och hästarna visste att hemma väntar en väl behövd vila. Duschen var guld värd och måltiden likaså. Imorgon väntar boskapsdrivning…

 

Dag 6 lördag den 8 september

 

Lite sovmorgon och en riktigt säng var inte helt fel. Och en rejäl frukost som vi nu alla börjar vänja oss vid.  Även de som inte brukar äta någon frukost. Idag väntar nya äventyr och det första är att besöka ett grizzly idé som Chuck upptäckte på sina marker förra året.

Grizzlyn har tagit sig längre och längre ut på prärien och nu finns där minst 5 iden på hans marker. Vi tar pickupen och en några åker på flaket. Vilket inte var det lättaste i alla branta backar och hålor som är nästan omöjliga att upptäcka. Väl framme vid idet går Chuck fram med geväret redo i fall det skulle vara någon där. Men som tur är så var det tomt. Vi går dit och några till och med går in och tittar. Det är ganska stort och man ser alla klomärken efter tassarna när den har grävt. Fantastiskt. Efteråt åker vi och tittar på de gamla tipiringarna. De är säkert ett par hundra år gamla från när indianerna har sina tipis uppställda och de lade stora stenar för att tynga ner tipin så den inte blåste iväg.

Väl tillbaka på ranchen sadlar vi på hästarna för vår sist ritt på denna underbara mysiga och varma ranch. Nu skall vi flytta boskap till nya marker. Värmen är tryckande men uppe på åsarna svalkar vinden och man ser olika hästhjordar på olika ställen där de svalkar sig. Kossorna som vi skall flytta håller till vid vattenhålet. Vi samlar ihop ett sextiotal djur och driver dem till en av öppningarna i inhägnaden. De är rätt samarbetsvilliga och glada att få lite mer gräs att äta på. Vi gjorde ett bra jobb och Chuck var glad att slippa en dags arbete.På kvällen bar det iväg till den lokala puben ”The Froggies”. Där mötte Chucks fina föräldrar och några syskon upp. Ett riktigt roligt avslut på vårt besök på DeBoo´s Ranch Adventures med några öl, mycket dans och vi svenskar bjöd på sång och dans i form av ”Små grodorna” vilket uppskattades stort. Särskilt av ägarinnan.

 

Dag 7 söndagen 9 september

 

Nu är det bara att packa ihop alla våra väl utspridda saker. Ännu en härlig frukost. Vi säjer farväl eller rättare sagt på återseende. DeBoo´s är en fantastisk familj som med en sådan värme tagit hand om oss. Idag blir det sighseeing i Blackfeet reservatet….. Först börjar vi med Museet sedan Heritage Center och deras nya fina mataffär. Nu finns det två mataffärer i reservatet. Vi passar på att stanna till och se den nu ganska stora hjorden bufflar som ägs utav Blackfeet stammen när vi åker till East Glacier. Ett av mina favoritställen är att åka upp till ”Upper Two Medicine Lake” och vars vackra vy berörde de övriga resenärerna. Middagen idag blir på Lodge Pole Gallery hos Darrell Normans. De har ett fint Galleri med en massa fina hantverk och målningar. Det är inte bara en fantastisk middag med buffelkött och nyfångad öring utan vi får höra en traditionell Honur Song. Darell berättar om sin stam om deras historia, kultur och traditioner. Det blev en fin afton med mycket värme och kunskap. Inatt bor vi på Cirkel R Glacier Motel. Skönt med riktiga sängar och ett eget rum.

 

 

Dag 8 måndag den 10 september

 

Tidig morgon. Alex Gladstone en gammal vän från indiantidens begynnelse tar sig hela vägen från Kalispel för att möta oss och dela med sig av en morgonceremoni. Alltid lika fint  att träffa honom. Han tog oss med mot bergen till ett vackert beläget ställe med utsikt mot öster en den oändliga prärien och med klippa bergen i söder. Han gjorde en morgonceremoni och vi fick dela hans ceremoniella pipa som bara används för bön och kontakt med skaparen. Ni var alla med i vår bön. Sedan lämnade vi Blackfeet reservatet för denna gång med lite sorg i hjärtat. Här finns en del av mitt hjärta och jag vet att flera av resenärerna känner detsamma. Vi kör mot Missoula förbi den stora sjön Flathead Lake. Ett shoppingstopp i Missoula och sedan kör vi vidare över Lolo pass in i Idaho. Vi kom lagom fram till Lochsa Lodge där jag bokat stugor åt oss för natten. Vi åt en härlig middag i den rustika timmerstugan med massor av uppstoppade djur, björnar, elk, puma m.m.

 

Dag 9 tisdag den 11 sepember

 

Idag flaggar man på halv stång i hela Amerika till minne av alla som gick bort vid attentatet  mot the Twin Towers. Vi gick upp tidigt för att bada i heta källor men dess värre var det flera bränder precis i det området och vi fick vackert bara köra förbi och vara glada att vi kunde ta oss vidare. Istället stannade vi och gick på en härlig vandring upp i bergen för att få ett härligt stopp på vägen. Det är en lång men otroligt vacker väg till Lewiston och Nez Perce reservatet. Innan vi tog oss till motellet i Clarstone stannade vi till vid Nez Perce indianernas museum. Jag blir lika berörd varje gång jag ser deras film om deras tragiska historia. Hur de kämpade för sin frihet innan de tog det mesta av deras land. Kampen är inte över utan historien pågår just i denna stund…..

Dag 10 onsdag den 12 september

Punktliga kom vi fram till familjen Yearout till kl 9. John hade hästarna färdigsadlade det var bara att lasta dem i transporten och åka iväg. Han tryckte in 8 stycken hästar som alla bara gick på ställde sig sidvärts. Det var så trångt att vi fick försöka stänga grinden direkt så att hästen inte trillade ut. Det är annat än i Sverige. Vi åkte en 10 minuter till platsen som vi skulle utgå ifrån. Turen börjar med en lång backe i skogen som hade en stigning på 1200m och vi var oerhört imponerade av styrkan i dessa hästar. Vacker skog som till sist öppnade sig i stora fält högst upp. Till sist kom vi fram till byn Winchester där vi gick in på ett lokalt litet hak för en god lunch. 11 hästar bands upp i 5 träd utanför och där passade de på att ta en välbehövlig vila efter den ganska tuffa ritten upp. När vi ätit lunch tar vi den traditionella bilden under det stora Windchester geväret. Sedan blev det rittens höjdpunkt som var galoppen genom skogen över stock och sten kan man säga. Hästarna som är helt underbara att rida blev taggade men till Johns stora glädje satt alla kvar. Han sa att han inte vågade titta bakåt för att räkna hur många ensamma hästar där kom. Kul hade vi. Väl efter 18,2 miles, en höjdskillnad på 1256 meter och lite drygt 7 timmars ridning var vi möra och redo för en riktig höjdarbuffe på Timber Creek buffé i Lewiston. Nu kunde vi äta riktigt mycket. (Som om vi inte hade gjort det innan). Vi har nog alla gått upp något kilo……

Dag 11 torsdag den 13 september

 

Lämna Idaho och Lewiston. Nu bär det söderut mot Oregon och Milton Freewater där vi skall tillbringa de två nästkommande nätter. Vi skall på Pendelton Round Up som är ett av Amerikas största och äldsta Rodeo Event. För två år sedan firade man 100 år. Här väntar ett stort möte med den Amerikanska historien och kulturen. Ett möte med Indianer och Cowboys. Efter en ca 4 timmar lång bussresa över enorma vidder utav uppodlat prärielandskap och några små städer utmed vägen. Walla walla blir man som vanligt orolig att man kört fel. De är urdåliga på skylta upp. Vi får övernatta i Milton Freewater som ligger ca 30 min från Pendelton. Det är totalt omöjligt att boka rum i Pendelton. Det är fullbokat nästan två år i förväg. Men vi bor väldigt fint på Morgan Inn. En god middag på kinesrestaurang. Sedan tidigt i säng efter en god födelsedagstårta för Isabelle som anslöt sig till gruppen kvällen innan.

 

 

Dag 12 fredag den 14 september

 

Då har vi gjort Pendelton Round Up. En upplevelse utöver det vanliga. Först Westward Hoo paraden som började kl 10. Det gällde att vara där i tid för att hitta en plats utmed de tätt fyllda gatorna. Många sätter ut stolar utmed gatorna redan kvällen innan för att få en bra plats för att se den spektakulära paraden. Det skall vara en av Amerikas största hästparader. Indianer, cowboys, cowgirls, vagnar av olika slag, guvernörer, skolo-orkestrar,   listan kan bli lång. En enorm vagn drogs av 8 stora oxar med säkert 11/2 m mellan hornen.  Efter paraden var det lite tid innan själv Rodeo eventet började. Prick kl 1315 startade det. Sedan var det full fart hela tiden fram till kl 17. Tävlingsgrenarna avlöste varandra bull riding, indian relay races, steer wrestling, roping, barrel race m.m. Det verkar som om de flesta gillade Indian relay races mest. Indianer som rider barbacka i full galopp på riktiga racinghärstar där ryttaren byter häst två gånger efter att har ridit ett varv i full galopp. Publiken skrek och jublade. Det var oerhört varmt under dagen och efter att det var slut åt vi en härlig mexikansk måltid med kall Strawberry Margarita…

 

 

Dag 13 lördag den 15 september

 

Idag lämnar vi hotellet i Milton-Freewater där vi bott de sista två nätterna. Vi packar väskorna och surrar fast dem på kärran som vi drar efter bussen. I Pendelton hittade vi en parkering där det fanns ett par parkeringsvakter som kunde ha lite koll på vårt släp. Vill inte gärna bli av med vårt baggage. Några av gruppen fick tag på biljetter för att gå på Rodeon även idag. Några valde att upptäcka Pendletons underjordiska stad och shoppa…. alla var vi i alla fall nöjda med dagen och njutit av den ca 30 gradiga värmen. Det var finaldag på själva tävlingen och det var en helt full arena. Tror det var 20 000 Rodeofans där som visade sin uppskattning till vinnarna och som hejade fram dem under de tuffa ritterna på tjurar och hästar. Fram vid halv sextiden gav vi oss iväg upp mot Spokane i staten Washington. Efter drygt 3 timmar var vi framme… Det var 3 timmar av sång i bussen…. ett glatt gäng kvinnor…..

 

 

 

Dag 14 söndag den 16 september

 

Sista dagen innan gänget flyger hem. Vi får lite sovmorgon vilket vi inte är bortskämda med. Tror det är den andra under resan. Den var uppskattad. Vi gav oss iväg in mot centrum och downtown Spokane för att äta frukost och shoppa. På vägen in mot stan  såg vi ett spännande gammalt tåg som används som restaurang. Perfekt för en brunch. De hade fått  många utmärkelser för att vara Spokanes bästa frukost restaurang. De serverar frukost hela dagen. En rejäl frukost och vi tog vår tid innan vi mätta och belåtna åkte vidare. Idag var det möjligt att handla vanliga saker som stod på listan. Skor, boots, jeans m.m. Efter ett besök på Riverfront Mall körde vi ut ur stan för att göra ett besök på Big R. En affär med hästsaker, westernkläder, arbetskläder m.m.Samma affär som vi besökte första dagen.  Nu var alla nöjda och redo för en sista gemensam middag innan vi tog oss tillbaka till hotellet. Väl på hotellet överraskade de mig med en fin sång som de sjung och Champagne som tack för en underbar resa. Det värmde verkligen. Det är det jag främst önskar att alla har fått ett underbart minne för livet, att de fått uppleva de fantastiska klippiga bergen, den enorma prärien, de fina hästarna, DeBoo´s varma och hjärtliga familjeranch, de unika Appaloosahästarna och det galet roliga Pendleton Round Up…..  Jag vill tacka alla resenärer för att de skapat denna fina grupp och önskar dem en bra hemresa till sina familjer som säkert saknat dem. Jag kommer att sakna er alla….. men som Chuck DeBoo säger. Jag säger inte hej då utan på återseende. Nu är det inbokat med en ridträff i Juni 2013. Ser fram emot den…

 

Dag 15 måndag den 17 september

 

Packning och vägning av väskor. Detta brukar inte bli helt lätt med allt som handlats in under resans lopp. När allt är väl packat och lastat på vår kärra lämnar vi hotellet och åker för en sista frukost alá Amerika…. Sedan är det dags för flygplatsen. Incheckning. Farväl och kramar. Önskar dem alla en bra hemresa. Nu far jag vidare för att ta bussen ner till Billings för att möta upp nästa grupp om 5 dagar.

Värme och ljus till alla som följt oss på vår resa genom att läsa resedagboken. Hoppas ni haft överseende med min ibland tokiga stavning och säkert felskrivningar. Ni är välkomna att följa med på nästa resa också som tar oss in i Indianernas kultur och filosofi. Då bär det av till Montana, Wyoming och Syd Dakota. Vi skall besöka Crow, Cheyenne, Lakota, Rosebud Sioux indianerna.

Hälsningar Katrin Ursprungskällan

Sorry, den här webbplatsen kör inte på Internet Explorer version 7 och nedåt. Vargod att uppgradera till en riktig säker och snabb webbläsare. Vet du inte vad en webbläsare är? läs då här: http://www.whatbrowser.org/intl/sv/